och om jag tar mig ända ner kommer all

historia att vara glömd då,

alla dagar förlåtna och allt det 

onda förbi mig? 

 

i telefonen säger mamma att hon

älskar mig oändligt och jag funderar på

avstånd och centimeter och försöker dölja att jag

gråter men jag tror att hon märker ändå för hon

säger det igen och

jag vet att hon aldrig kan förstå det

mörker jag simmar i och jag 

vet att hon också sover dåligt om natten men jag ska

gottgöra henne i augusti 8838 meter över 

havet då ska vi

torka alla tårar och sedan aldrig gråta

mer men jag måste

ner först,

 

för jag måste börja om.