om en liten den av en känsla



lite som Harrys ärr när ni-vet-vem kommer för nära, lite som
Melissa Horns röst smörjer ömmande leder och lite som
kroppstemperaturen
beter sig varje gång dem skriver mitt namn

lite som om det aldrig hänt, lite som att
vakna med huvudvärk och lite som att
vrida tiden ur led men
mer
som att alltid befinna sig i transit
helt enkelt för att aldrig behöva somna sist.


 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0