min helg var

fin till en början jag bara sov och sov och

sov vaknade upprymd och

fokuserad och gick genom parken till 

biblioteket där köpte jag kaffe och

mera dötid såg ut genom 

fönstret och lät tanken vandra uppför

benen och ner i

tårna genom ryggen och ut i

blodet in innanför jackan och

bak i nacken där lade han

värmen och tog den

med sig sedan blev det 

lördag och jag gav

efter vi lagar pasta han vägrar

släppa och mina

tassar spinner i nya

strumpor med blåa små

prickar på vi pratar om

färgskalor blåvalar och om hur

sammet känns mot huden han

har ett köksgolv med sextio

rutor och en t-shirt med svarta

ränder i hans kylskåp finns mera

värme sedan blir det

söndag och jag går vilse för

hur

ska man egentligen

när man är upprymd hungrig och

livrädd på 

samma jävla gång?

 

 

(hej och förlåt på förhand för osammanhängande, ostrukturerade ord det har fastnat en rytm i huvudet på mig som jag inte blir av med och mina händer mår så mycket bättre när de fått gå lös på tangentbordet lite så här kommer kvällens femminuterssvammel om egentligen ingenting alls)